Fortsätt till huvudinnehåll

Rensa ut och bjud in förändring!

Vi omger oss med saker. Möbler, kläder, porslin, apparaturer av olika slag, hudvårdsprodukter och gud vet vad. Ofta har vi otroligt mycket prylar omkring oss – långt mer än vi använder och behöver. Någon sa att "man ska inte ha mer saker än man kan ta med sig upp i en tall" och det kanhända vara sant, men jag är inte så asketisk. Jag tycker om att ha bra, vackra och funktionella saker tillgängliga.

För oss som äger mer än vi kan ta med upp i en tall är det viktigt hur vi ordnar och förvarar. Det är nämligen så att de saker vi lägger på hög binder energi. De skapar stagnation, orörlighet, stillastående. Speciellt om sakerna är trasiga, inte helt funktionella eller bara inte riktigt älskade.

Därför är det bra att rensa ut då och då. Den där vackra skjortan som du aldrig har använt är värd ett bättre öde än att hänga i din garderob. Mormors teservis må vara vacker, men vad gör den för nytta i en kartong i källaren?

När livet är lite trist, du upplever att du står stilla eller sitter fast har jag därför ett tips till dig: Städa och rensa ut! Börja med vinden om du har någon. Att ha saker över huvudet är synnerligen dåligt. Sedan går du på alla utrymmen som inte egentligen är gjorda för förvaring: Bakom dörrar, under sängen, ovanpå skåp. Därefter kör du garderober, skåp och lådor – ett rum i taget. Orkar du mer så tar du källarförrådet.

Det är fantastiskt! Inte nog med att du kommer att älska allt som du sparar, städar, tvättar och ordnar ännu mer än förut när du får titta på dem igen, du kommer också känna dig lätt och lycklig för att de saker du inte använder får gå vidare. Lämna till Kupan eller sälj via Tradera och kör resten på återvinningen – sakerna återgår till kretsloppet.

När jag blev sjukskriven för utmattning, var det första jag gjorde att ordna linneskåpet. Det kändes helt absurt just då, men samtidigt så enormt viktigt. I vår prästgård hade vi ett helt gå-in-i-förråd med hyllor från golv till tak. Där rymdes massor, vilket också var anledningen till att jag knappt hade slängt något alls på åratal. Men det var så mycket saker där så att jag inte hittade någonting. Och till sist kändes det... smutsigt. Fastän allt var nytvättat, så såg det skrynkligt och olustigt ut. Jag gick igenom allt, tvättade om, sorterade och rensade, strök och vek. La in vackert, luftigt och perfekt organiserat. Det tog mig typ två veckor, för jag var ju så trött och orkade väldigt lite, men det blev bra. Och det var en avstamp: När jag väl hade klarat det, kunde jag jobba vidare. Med mig själv, med fler förvaringsutrymmen i huset. Jag rensade ut i mig själv i takt med att jag ordnade i huset.

Jag har genom åren sedan hört många berätta liknande historier. Många utmattade gör det helt instinktivt: Rensar, renoverar, ordnar. Det är klokt – för rensningen bjuder in till förändring. Först när det gamla är borta, kan man få plats med något nytt!

Nu i januari och februari är det extra bra att rensa. Det är en perfekt tid att minnas, återkoppla, fundera, ordna och planera. Gör upp med och rensa ut! Snart kommer mars, starten på det nya året. (Nej, nyår inträffar inte i januari. Bara formellt. Året föds på våren, i mars.) Vill du ändra, förändra och utveckla så är det ett fantastiskt tillfälle. Städa bort nu, öppna dörren för det nya i mars/april. Underbart! Du kommer att känna dig näst intill pånyttfödd. :)


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Livets cykler

När jag fyllde 40, bestämde jag att jag fyllde 4.0 – den fjärde versionen, helt enkelt. Den första versionen var barnet och ungdomen , den jag uppfostrades till, den som bodde med sin födelsefamilj i det lilla samhället där världen var färdig. Hon som sågs som en introvert pluggis, finbarn som dansade, hon som alltid maxade alla prov. En outsider i rostbrun cape och filthatt. Flickan som skulle bli forskare, läkare, advokat eller åtminstone journalist. Den andra var tjugoåringen som gav sig ut och testade att stå på egna ben, som åkte till borgarstaden för att plugga men som blev koreograf och regissör . Hon som på tåget dit bestämde sig för att kliva av som en extrovert och självsäker person, som lyfte fram allt det kreativa, drivna och busiga i sig själv och alla. Hon som startade och drev dansskola för tusentals barn och ledde stora musikaluppsättningar, gick på premiärer och var som solen. Den tredje var mammakvinnan , som födde barn och renoverade hus. Som blev ordförande fö

Sjukling – med en hemlig längtan

Ett glatt barn var jag enligt uppgift – men jag lyckades beta av en hel del sjukdom före min 18-årsdag. Alla barnsjukdomar utom påssjukan. Lårbensbrott som 3-åring med påföljande njursten, sjukhusvistelse i många veckor. Blandade barnallergier (jordgubbar m m) och sedan svår gräsallergi (gråbo, timotej) som 12-åring. Sprutor, piller, inhalator – sommaren igenom var jag hårt medicinerad och jättetrött. Första ryggproblemen vid 13. Svår kotförskjutning, "utslitna diskar" (ha!), ischias. Gick med pyttesteg, svåra smärtor. Benhinneinflammation. Urinvägsinfektion. Många öroninflammationer, en gång så illa att jag blev döv i 3 veckor. Spricka i hälen, gips. En period med höfter som gick ur led. Förhöjd ärrbildning på axlar och bröst – det blev stora, röda ärr så fort jag kliade mig. Och de gick inte bort. Salmonella. Hu, det var inte kul. Scharlakansfeber – åh, det var när jag var vald till Nynäshamns lucia! Det vägrade jag att missa, så jag stapplade runt med 40 graders feber

Leva i lycka

Mesta möjliga lycka åt så många som möjligt. Men vad är lycka? När uppstår den? Vad gör mig lycklig? Oh, det var inte svårt. Redan som tonåring insåg jag att även om jag hade stor fallenhet för teoretiska studier och var högpresterande i skolan, så gav det mig absolut ingenting. De roliga ämnena – svenska, engelska, historia, bild, musik, religion, franska, spanska, marknadsföring – var roliga för att jag fick vara kreativ där och att de gav mig upplevelser. Att försöka förstå andra människor, med andra livsåskådningar eller i andra tidsåldrar var roligt och spännande. Det handlade om att kunna leva sig in, att fantisera och uppleva. Att skriva (på vilket språk som helst) är skapande. Däremot var jag inte så förtjust i grammatik och förstod inte alls varför mitt ständiga argument för varför jag valde en viss verbform "det hör man ju" inte räckte. Men roligast av allt var dans. Jag dansade och dansade, så mycket jag kunde. Jazz, balett, modernt, stepp förstås, karaktärsd